En dagstidning är en periodisk publikation som främst fokuserar på allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige kräver reguljär utgivning minst ett nummer per vecka.
Definitionen bygger på kriterier som periodicitet, aktualitet och universalitet, med rötter sedan 1600-talet. Trots digitalisering behåller formatet sin roll i samhället.
Upplagor har minskat, men svenska tidningar ligger fortfarande högt internationellt sett.
Vad definierar en dagstidning?
| Kriterium | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning minst en gång per vecka. |
| Aktualitet | Fokus på färska nyheter. |
| Publicitet | Tillgänglig för alla. |
| Universalitet | Nyheter från hela världen och samhällsområden. |
- Enligt svensk lag: Skrift med dagspresskaraktär, reguljär nyhetsförmedling eller opinionsbildning, inklusive löpsedel och bilaga.
- Internationellt: Minst två nummer per vecka.
- Vanliga former: Sex- eller sjudagarsutgivning.
- Etymologi från 1780-talet: Syftar på daglig utgivning, med underbegrepp som morgontidning.
- Format: Traditionellt broadsheet (600 x 380 mm), ofta tabloid idag.
- Engelsk översättning: Daily newspaper.
| Aspekt | Detalj | Källa |
|---|---|---|
| Svensk lag | Minst ett nummer/vecka | Wikipedia |
| Internationellt | Minst två gånger/vecka | Wikipedia |
| Kriterier sedan 1800-tal | Periodicitet, aktualitet m.m. | NE |
| Utgivningsformer | Sex- eller sjudagars | Wikipedia |
| Etymologi | Från 1780-talet | Wiktionary |
| Format | Broadsheet/tabloid | Wikipedia |
| Engelska | Daily newspaper | Cambridge |
| Antal i Sverige | Cirka 150 idag | Språktidningen |
Vilka kriterier styr dagstidningens karaktär?
Svensk lagstiftning specificerar dagstidning som en publikation med allmän nyhetsspridning eller opinionsbildning. Ett nummer per vecka räcker, inklusive löpsedel.
Hur skiljer sig internationella definitioner?
Globalt kräver det minst två utgivningar per vecka för att klassas som dagstidning.
De fyra klassiska: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet har präglat genren sedan 1800-talet, enligt NE.
Etymologiska rötter
”Dagstidning” uppstod på 1780-talet för dagliga publikationer. ”Dagblad” anknyter till latinets diurnus via franska jour.
Hur har dagstidningar utvecklats i Sverige?
Utvecklingen sträcker sig från 1600-talet med tidiga publikationer som Ordinari Post Tijdender.
Tidiga exempel och tillväxt
1776 kom Dagligt Allehanda, den första dagliga. 1800-talets senare hälft såg explosionsartad tillväxt och demokratisering.
Stora tidningar historiskt
Dagens Nyheter startade 1864, Göteborgs-Posten 1863, Helsingborgs Dagblad 1867 och Sydsvenska Dagbladet.
2006 hade Aftonbladet 416 500 exemplar på vardagar (oberoende socialdemokratisk) och Expressen/GT/Kvällsposten 326 000 (oberoende liberal).
Siffror från 2006; läsarantalet har minskat men ligger högt jämfört med andra länder, enligt Wikipedia.
Historisk tidslinje för svenska dagstidningar
- 1645: Ordinari Post Tijdender, senare Post- och Inrikes Tidningar, tryckt till 2006. Wikipedia
- 1700-talet: Ökande antal tidningar.
- 1758: Norrköpings Tidningar, ursprungligen ”stadens nyheter”. Språktidningen
- 1776: Dagligt Allehanda, första dagliga. Wikipedia
- 1863: Göteborgs-Posten.
- 1864: Dagens Nyheter.
- 1867: Helsingborgs Dagblad.
- 2006: Slut för Post- och Inrikes Tidningar.
Etablerade fakta kontra oklarheter kring dagstidningar
| Etablerad information | Oklargjort eller varierande |
|---|---|
| Definition per svensk lag: Minst ett nummer/vecka. | Exakta nutida upplagor; siffror från 2006. |
| Fyra kriterier sedan 1800-talet. | Gränser för ”daglig” utgivning internationellt. |
| Historia från 1645. | Framtida formatförändringar. |
| Cirka 150 tidningar i Sverige idag. | En tredjedel med ”tidning” i namnet – exakt fördelning. |
| Etymologi: ”Tidning” från fornsvenska ”tidhning”. | Janolof Bengtsson |
Bakgrund till begreppet dagstidning
”Tidning” kommer från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder nyhet eller underrättelse. Namn som Norrköpings Tidningar lästes som lokala nyheter.
Idag har en tredjedel av Sveriges cirka 150 dagstidningar ”tidning” i namnet. Språktidningen Relaterad kalla: Australiainsight.
Upplageuppgifter från 2006; aktuella data kan variera, kontrollera källor för senaste.
Källor och centrala citat
En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten, med reguljär utgivning minst en gång per vecka i Sverige.
Wikipedia: Dagstidning
Ordet ”tidning” härstammar från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder ”nyhet” eller ”underrättelse”.
Språktidningen
Sammanfattning av dagstidningens roll
Dagstidningen kännetecknas av regelbunden nyhetsrapportering för allmänheten, med svensk historia från 1645 och stark tillväxt på 1800-talet. Trots utmaningar behåller den relevans. Läs mer om Svenska dagstidningar.
Vad är skillnaden mellan dagstidning och veckotidning?
Dagstidning kräver minst ett nummer per vecka i Sverige, veckotidning utkommer mer sällan utan dagspresskaraktär.
När kom den första svenska dagstidningen?
Ordinari Post Tijdender 1645, senare Post- och Inrikes Tidningar till 2006.
Vilka är de största tidningarna historiskt?
Aftonbladet (416 500 ex. 2006), Expressen/GT/Kvällsposten (326 000 ex.).
Vad betyder ”broadsheet”?
Traditionellt format 600 x 380 mm, ofta ersatt av tabloid.
Hur många dagstidningar finns i Sverige?
Cirka 150, varav en tredjedel med ”tidning” i namnet.
Varför heter det ”dagblad”?
Från latinets diurnus (daglig), via franska jour, syftande på dagsfärska ark.
Har upplagorna minskat?
Ja, men svenska tidningar har höga siffror internationellt trots nedgång.
Missa inte
Hur Många Dagar Kvar Till Jul – Countdown, Datum Och Fakta
Rs-vaccin Gratis – Aktuell Information Och Vägledning
Lån trots låg kreditvärdighet – Jämför utan UC 2025
Röda dagar i juni 2025: full lista med datum och tips
Hur mycket pengar får man efter lumpen? 2026-guide
Harry Boy V75 Resultat Lördag – Status från Bergsåker 28 mars
